Enter testade digitala tjänster på svenska
2.2.2026
I samband med Enters projekt Digi tillsammans utfördes hösten 2025 ett test av språktillgängligheten på svenska i olika digitala tjänster. Deltagarna i testgruppen bestod av Enters handledare och övriga seniorer som inte är medlemmar i föreningen. Sammanlagt ingick tio seniorer i testgruppen och medlemmarna valde tre olika digitala tjänster att testa av sju som föreslogs för dem. De digitala tjänsterna var MittKanta, MinSkatt, Traficom, Polisens elektroniska tjänst, Lunna samt operatörerna Telia, Elisa och dna.
Testperioden var mellan september och december 2025. I januari 2026 hade testgruppen ett gemensamt diskussionstillfälle där vi diskuterade hur testperioden hade gått och vilka resultat man hade kommit fram till. Resultaten presenteras här.
Språkval och terminologi i de digitala tjänsterna
Det var oftast enkelt att välja språk i tjänsterna. Alternativen var tydliga och gick bra att hitta i menyn. En sak som flera medlemmar i testgruppen hade reagerat på var att termerna ofta inte används konsekvent. Det fanns därför en önskan om samordnad terminologi i de digitala tjänsterna. Det är svårt att sköta sina ärenden i tjänster där termerna varierar i väldigt hög grad till och med inom samma digitala tjänst. Ibland kunde man också plötsligt hitta en finsk text på en svenskspråkig sida som inte översatts av någon orsak.
.jpg)
Skillnader mellan offentliga och kommersiella aktörer
Överlag fungerade de myndighetstjänster som testades väldigt bra på svenska. De fungerade korrekt, smidigt och språket var fungerande. På den kommersiella sidan fanns mer att påpeka om det svenska språket. Ibland fungerade svenskan inte alls eller väldigt dåligt. Detta kan delvis förklaras med att myndigheterna enligt lag måste erbjuda samma möjligheter på svenska och på finska. Samma krav finns inte hos kommersiella aktörer utan där är det ofta en kostnadsfråga.
Direktöversättningar och språklig stil
I vissa digitala tjänster kan man tydligt se att den svenska texten är en direkt översättning från finskan. Man kan se det på satskonstruktionerna, ordval och grammatiken som ibland känns stel och onaturlig på svenska. Ett exempel är passivformen som ofta används i finska som inte fungerar på samma sätt på svenska. Finskan är i allmänhet ett mer formellt språk medan man i svenskan ofta använder “vi” eller “du” som gör språket och bemötandet mer användarvänligt och personligt. I Sverige används ett mer informellt språk än i Finland och det framfördes åsikter om att man kunde vara bättre på att ta modell av Sverige i det här avseendet och inte vara rädd för att språket ska låta rikssvenskt.
Vi diskuterade också webbadresserna till tjänsternas svenska sidor. Det kunde underlätta att webbadresserna slutade med “/sv” för att underlätta till exempel då man själv skriver in webbadressen i sökfältet. Nu hittades varianter med “/svenska” eller att “/sv” inte var i slutet av länken utan någonstans i mitten.
Överlag var gruppen nöjd med hur de flesta digitala tjänsterna fungerar på svenska. Vissa förbättringsförslag kom fram, men de hade i större utsträckning att göra med tjänstens funktionalitet över lag än det svenska språket.